ब्रह्मकृत राम स्तुति Meaning — Line by Line
ब्रह्मकृत राम स्तुति
Every verse and every word explained in English & Hindi
Meaning — Line by Line
Every verse of ब्रह्मकृत राम स्तुति with its Hindi meaning. Tap any word to hear it, or ▶ to recite the verse.
Jump to a verse ▾
- Verse 1. bhavān-nārāyaṇo devaḥ śrīmāṃś-cakrāyudhaḥ prabhuḥ |
- Verse 2. akṣaraṃ brahma satyaṃ ca madhye cānte ca rāghava |
- Verse 3. śārṅga-dhanvā hṛṣīkeśaḥ puruṣaḥ puruṣottamaḥ |
- Verse 4. senānīr-grāmaṇīś-ca tvaṃ tvaṃ buddhis-tvaṃ kṣamā damaḥ |
- Verse 5. indra-karmā mahendras-tvaṃ padmanābho raṇānta-kṛt |
- Verse 6. sahasra-śṛṅgo vedātmā śata-śīrṣo maharṣabhaḥ |
bhavān-nārāyaṇo devaḥ śrīmāṃś-cakrāyudhaḥ prabhuḥ |
भवान्नारायणो देवः श्रीमांश्चक्रायुधः प्रभुः। एकशृङ्गो वराहस्त्वं भूतभव्यसपत्नजित्॥
bhavān-nārāyaṇo devaḥ śrīmāṃś-cakrāyudhaḥ prabhuḥ | eka-śṛṅgo varāhas-tvaṃ bhūta-bhavya-sapatna-jit ||
Meaningआप साक्षात् देव नारायण हैं, चक्रधारी श्रीमान् प्रभु हैं; आप एकशृङ्ग वराह हैं, भूत और भविष्य के समस्त शत्रुओं को जीतने वाले हैं।
akṣaraṃ brahma satyaṃ ca madhye cānte ca rāghava |
अक्षरं ब्रह्म सत्यं च मध्ये चान्ते च राघव। लोकानां त्वं परो धर्मो विष्वक्सेनश्चतुर्भुजः॥
akṣaraṃ brahma satyaṃ ca madhye cānte ca rāghava | lokānāṃ tvaṃ paro dharmo viṣvaksenaś-catur-bhujaḥ ||
Meaningहे राघव! आप अक्षर ब्रह्म और सत्य हैं, सबके मध्य में और अन्त में स्थित हैं; आप लोकों के परम धर्म हैं, चतुर्भुज विष्वक्सेन हैं।
śārṅga-dhanvā hṛṣīkeśaḥ puruṣaḥ puruṣottamaḥ |
शार्ङ्गधन्वा हृषीकेशः पुरुषः पुरुषोत्तमः। अजितः खड्गधृग्विष्णुः कृष्णश्चैव बृहद्बलः॥
śārṅga-dhanvā hṛṣīkeśaḥ puruṣaḥ puruṣottamaḥ | ajitaḥ khaḍga-dhṛg-viṣṇuḥ kṛṣṇaś-caiva bṛhad-balaḥ ||
Meaningआप शार्ङ्गधनुर्धारी, हृषीकेश (इन्द्रियों के स्वामी), पुरुष और पुरुषोत्तम हैं, अजेय खड्गधारी विष्णु हैं, और महाबली कृष्ण भी आप ही हैं।
senānīr-grāmaṇīś-ca tvaṃ tvaṃ buddhis-tvaṃ kṣamā damaḥ |
सेनानीर्ग्रामणीश्च त्वं त्वं बुद्धिस्त्वं क्षमा दमः। प्रभवश्चाप्ययश्च त्वमुपेन्द्रो मधुसूदनः॥
senānīr-grāmaṇīś-ca tvaṃ tvaṃ buddhis-tvaṃ kṣamā damaḥ | prabhavaś-cāpyayaś-ca tvam-upendro madhusūdanaḥ ||
Meaningआप सेनापति और जनों के नायक हैं; आप ही बुद्धि, क्षमा और दम हैं; आप ही सबकी उत्पत्ति और प्रलय हैं, उपेन्द्र और मधुसूदन हैं।
indra-karmā mahendras-tvaṃ padmanābho raṇānta-kṛt |
इन्द्रकर्मा महेन्द्रस्त्वं पद्मनाभो रणान्तकृत्। शरण्यं शरणं च त्वामाहुर्दिव्या महर्षयः॥
indra-karmā mahendras-tvaṃ padmanābho raṇānta-kṛt | śaraṇyaṃ śaraṇaṃ ca tvām-āhur-divyā maharṣayaḥ ||
Meaningआपके कर्म इन्द्र के समान हैं; आप महेन्द्र (परम अधीश्वर) हैं, पद्मनाभ हैं, युद्धों का अन्त करने वाले हैं; दिव्य महर्षि आपको ही शरण्य और एकमात्र शरण कहते हैं।
sahasra-śṛṅgo vedātmā śata-śīrṣo maharṣabhaḥ |
सहस्रशृङ्गो वेदात्मा शतशीर्षो महर्षभः। त्वं त्रयाणां हि लोकानामादिकर्ता स्वयंप्रभुः॥
sahasra-śṛṅgo vedātmā śata-śīrṣo maharṣabhaḥ | tvaṃ trayāṇāṃ hi lokānām-ādi-kartā svayaṃ-prabhuḥ ||
Meaningआप सहस्रशृङ्ग, वेदस्वरूप, शतशीर्ष महान् वृषभ हैं; आप ही तीनों लोकों के आदिकर्ता हैं, स्वयं प्रभु हैं।
Word-by-Word Breakdown
Origin & History
Source: Valmiki Ramayana, Yuddha Kanda, Sarga 117
Author: Maharshi Valmiki (the words spoken by Lord Brahma)
Period: Ancient (Itihasa / Ramayana period)
When the great war of Lanka was over and Ravana lay slain, Sri Rama stood in sorrow, and in his human humility regarded himself simply as Rama, the son of Dasaratha, a man among men. Then Lord Brahma, foremost among the knowers of the Absolute, came forward together with the assembled gods, and addressed him with this hymn of revelation. Brahma declared that Rama was none other than the eternal Narayana, Vishnu, the imperishable Brahman who pervades the beginning, middle and end of all things — the Purushottama who had taken human birth for the protection of dharma and the welfare of the worlds. This divine acknowledgement preceded the appearance of the celestial chariot, the return of Sita, and the blessing of King Dasaratha, sealing the triumph of righteousness.
Frequently Asked Questions
What is the Brahma Krita Rama Stuti?▼
Why did Brahma reveal Rama's divinity at this moment?▼
What names of Vishnu appear in this stuti?▼
Where in the Ramayana is this hymn found?▼
Ready to start chanting?
See Benefits & How to Chant →