दशरथ कृत शनि स्तोत्र
उत्पत्ति और कथा
Puranic tradition (recited in the Navagraha stotras) · King Dasharatha · Treta Yuga
It is told that Shani was about to move into Rohini nakshatra — the 'Rohini Shakata Bhedana' — an event believed to bring twelve years of drought and famine to the earth. King Dasharatha of Ayodhya, father of Lord Rama, rose in his celestial chariot to the region of the stars to confront Saturn and spare his people. Faced with Shani, the king instead bowed and praised him with this stotra, saluting his fearsome forms and finally begging his forgiveness 'for the welfare of all beings.' Moved by such selfless devotion, Shani was pleased and granted Dasharatha a boon.
✦ शास्त्रों में वर्णित
Pleased by Dasharatha's fearless devotion, Shani offered him a boon — and the king asked not for himself but that Saturn spare all beings the ruin of the Rohini transit. Shani agreed, and promised that whoever recites this stotra with devotion during his difficult transits would be shielded from his harshest effects. For this reason it endures as one of the most trusted Sade Sati remedies.
सुनें और साथ में जपें
सम्पूर्ण पाठ अर्थ सहित
किसी भी पंक्ति या ▶ बटन पर टैप कर सुनें
राजा दशरथः स्तोत्रं सौरेरिदमथाकरोत्॥ दशरथ उवाच —
Raja Dasharathah stotram saureridamathakarot. Dasharatha uvacha —
अर्थ:तब राजा दशरथ ने सौरि (सूर्यपुत्र शनि) की यह स्तुति की —
नमः कृष्णाय नीलाय शितिकण्ठनिभाय च। नमः कालाग्निरूपाय कृतान्ताय च वै नमः॥१॥
Namah Krishnaya Nilaya Shitikanthanibhaya cha; Namah Kalagnirupaya Kritantaya cha vai namah. ||1||
अर्थ:दशरथ बोले —
नमो निर्मांसदेहाय दीर्घश्मश्रुजटाय च। नमो विशालनेत्राय शुष्कोदरभयाकृते॥२॥
Namo Nirmansadehaya Dirghashmashrujataya cha; Namo Vishalanetraya Shushkodarabhayakrite. ||2||
अर्थ:नील किरणों वाले, नीले कमल के समान आभा वाले (शनि) को नमस्कार।
नमः पुष्कलगात्राय स्थूलरोम्णेऽथ वै नमः। नमो दीर्घाय शुष्काय कालदंष्ट्र नमोऽस्तु ते॥३॥
Namah Pushkalagatraya Sthularomne'tha vai namah; Namo Dirghaya Shushkaya Kaladamshtra namo'stu te. ||3||
अर्थ:मांसरहित (कृश) शरीर वाले, लम्बी दाढ़ी और जटाओं वाले को नमस्कार; विशाल नेत्रों वाले — हे सूखे उदर वाले भयानक देव! आपको नमस्कार।
नमस्ते कोटराक्षाय दुर्निरीक्ष्याय वै नमः। नमो घोराय रौद्राय भीषणाय कपालिने॥४॥
Namaste Kotaraksaya Durnirikshyaya vai namah; Namo Ghoraya Raudraya Bhishanaya Kapaline. ||4||
अर्थ:सदा क्षुधा से पीड़ित और सदा तप्त रहने वाले को बारम्बार नमस्कार।
नमस्ते सर्वभक्षाय बलीमुख नमोऽस्तु ते। सूर्यपुत्र नमस्तेऽस्तु भास्करेऽभयदाय च॥५॥
Namaste Sarvabhakshaya Balimukha namo'stu te; Suryaputra namaste'stu Bhaskare'bhayadaya cha. ||5||
अर्थ:प्रलयाग्नि (कालाग्नि) के समान रूप वाले को नमस्कार; हे कृतान्त (यमस्वरूप)! आपको नमस्कार। कोटर-सी गहरी आँखों वाले, जिनकी ओर देखना भी कठिन है, उन्हें नमस्कार।
अधोदृष्टे नमस्तेऽस्तु संवर्तक नमोऽस्तु ते। नमो मन्दगते तुभ्यं निस्त्रिंशाय नमोऽस्तु ते॥६॥
Adhodrishte namaste'stu Samvartaka namo'stu te; Namo Mandagate tubhyam Nistrimshaya namo'stu te. ||6||
अर्थ:घोर, रौद्र, भीषण और विकराल (दाढ़ों वाले) को नमस्कार; सर्वभक्षी को नमस्कार — हे वलीमुख (झुर्रीदार मुख वाले)! आपको नमस्कार।
तपसा दग्धदेहाय नित्यं योगरताय च। नमो नित्यं क्षुधार्ताय अतृप्ताय च वै नमः॥७॥
Tapasa dagdhadehaya nityam yogarataya cha; Namo nityam kshudhartaya atriptaya cha vai namah. ||7||
अर्थ:नीचे की ओर दृष्टि रखने वाले को नमस्कार; हे श्यामवर्ण देह वाले! आपको नमस्कार।
ज्ञानचक्षुर्नमस्तेऽस्तु कश्यपात्मजसूनवे। तुष्टो ददासि वै राज्यं रुष्टो हरसि तत्क्षणात्॥८॥
Jnanachakshurnamaste'stu Kashyapatmajasunave; Tushto dadasi vai rajyam rushto harasi tatkshanat. ||8||
अर्थ:हे मन्दगति वाले! आपको नमस्कार; निर्दय (निस्त्रिंश) को बारम्बार नमस्कार। तप से जिनका शरीर तप्त है और जो सदा योग में लीन रहते हैं, उन्हें नमस्कार।
देवासुरमनुष्याश्च सिद्धविद्याधरोरगाः। त्वया विलोकिताः सर्वे नाशं यान्ति समूलतः॥९॥
Devasuramanushyashcha siddhavidyadhroragah; Tvaya vilokitah sarve nasham yanti samulatah. ||9||
अर्थ:प्रसन्न होने पर आप सम्पूर्ण राज्य प्रदान कर देते हैं, और रुष्ट होने पर उसी क्षण उसे हर लेते हैं।
प्रसादं कुरु मे सौरे वरदो भव भास्करे। एवं स्तुतस्तदा सौरिर्ग्रहराजो महाबलः॥१०॥
Prasadam kuru me Saure varado bhava Bhaskare; Evam stutastada Saurirgraharajo mahabalah. ||10||
अर्थ:हे सौरे! जिन पर आपकी (वक्र) दृष्टि पड़ती है, वे शीघ्र ही दीनता (दुर्दशा) को प्राप्त हो जाते हैं।
दशरथ उवाच — प्रसन्नो यदि मे सौरे वरं देहि ममेप्सितम्। अद्यप्रभृति पिंगाक्ष पीडा देया न कस्यचित्॥
Dasharatha uvacha — Prasanno yadi me Saure varam dehi mamepsitam; Adyaprabhriti Pingaksha pida deya na kasyachit.
अर्थ:आपकी दृष्टि से देखे गए वे सभी राज्य से भ्रष्ट (पदच्युत) हो जाते हैं।
रोहिणीं भेदयित्वा तु न गन्तव्यं कदाचन। सरितः सागरा यावद्यावच्चन्द्रार्कमेदिनी॥
Rohinim bhedayitva tu na gantavyam kadachana; Saritah sagara yavadyavachchandrarkamedini.
अर्थ:और जो आपकी रौद्र दृष्टि से देखे जाते हैं, वे उसी क्षण क्षय (विनाश) को प्राप्त हो जाते हैं।
याचितं तु महासौरे नान्यमिच्छाम्यहम्। एवमस्तु शनिप्रोक्तं वरं लब्ध्वा तु शाश्वतम्॥
Yachitam tu Mahasaure nanyamichchhamyaham; Evamastu Shaniproktam varam labdhva tu shashvatam.
अर्थ:हे सौरे! मेरे अपराध को क्षमा कीजिए, और समस्त प्राणियों के कल्याण हेतु प्रसन्न हूजिए।
प्राप्यैवं तु वरं राजा कृतकृत्योऽभवत्तदा। पुनरेवाब्रवीत्तुष्टो वरं वरय सुव्रत॥
Prapyaivam tu varam raja kritakrityo'bhavattada; Punarevabravittushto varam varaya suvrata.
अर्थ:इस प्रकार राजा दशरथ द्वारा रचित श्री शनैश्चर स्तोत्र सम्पूर्ण हुआ।
इति श्रीदशरथकृतं श्रीशनैश्चरस्तोत्रं सम्पूर्णम्॥
Iti shri Dasharathakritam shri Shanaishcharastotram sampurnam.
शब्द-दर-शब्द अर्थ
उच्चारण सुनने के लिए किसी भी शब्द पर क्लिक करें
दशरथ कृत शनि स्तोत्र पाठ के लाभ
Specifically composed by King Dasharatha to appease Saturn during Sade Sati
Most powerful remedy for Shani Dosha, Sade Sati, and Saturn transit
Pleased Saturn so much that he left Dasharatha's kingdom peacefully
Recited on Saturdays for protection from Saturn's malefic effects
Essential for anyone going through Sade Sati (7.5 year Saturn transit)
One of the oldest and most trusted Shani remedies in Vedic astrology
दशरथ कृत शनि स्तोत्र जप विधि
Face west and light a lamp of mustard or sesame (til) oil. Offer black sesame, black urad dal and iron, and ideally wear dark blue or black. Recite the stotra 11 times on Saturdays (daily during Sade Sati), with humility and an honest heart, as King Dasharatha did. Conclude by praying for the welfare of all beings, as the final verse teaches.