ऋणहर्ता गणपति स्तोत्रम् (ऋणविमोचन गणेश स्तोत्रम्) Meaning — Line by Line
ऋणहर्ता गणपति स्तोत्रम् (ऋणविमोचन गणेश स्तोत्रम्)
Every verse and every word explained in English & Hindi
Meaning — Line by Line
Every verse of ऋणहर्ता गणपति स्तोत्रम् (ऋणविमोचन गणेश स्तोत्रम्) with its Hindi meaning. Tap any word to hear it, or ▶ to recite the verse.
Jump to a verse ▾
- Verse 1. asya śrī-ṛṇa-vimochana-mahā-gaṇapati-stotra-mantrasya śukrāchārya ṛṣiḥ,
- Verse 2. oṁ smarāmi deva-deveśaṁ vakra-tuṇḍaṁ mahā-balam।
- Verse 3. mahā-gaṇapatiṁ vande mahā-sattvaṁ mahā-balam।
- Verse 4. ekākṣaraṁ tv-eka-dantam-ekaṁ brahma sanātanam।
- Verse 5. śuklāmbaraṁ śukla-varṇaṁ śukla-gandhānulepanam।
- Verse 6. raktāmbaraṁ rakta-varṇaṁ rakta-gandhānulepanam।
- Verse 7. kṛṣṇāmbaraṁ kṛṣṇa-varṇaṁ kṛṣṇa-gandhānulepanam।
- Verse 8. pītāmbaraṁ pīta-varṇaṁ pīta-gandhānulepanam।
- Verse 9. sarvātmakaṁ sarva-varṇaṁ sarva-gandhānulepanam।
- Verse 10. etad ṛṇa-haraṁ stotraṁ tri-sandhyaṁ yaḥ paṭhen-naraḥ।
- Verse 11. sahasra-daśakaṁ kṛtvā ṛṇa-mukto dhanī bhavet।
asya śrī-ṛṇa-vimochana-mahā-gaṇapati-stotra-mantrasya śukrāchārya ṛṣiḥ,
अस्य श्रीऋणविमोचनमहागणपतिस्तोत्रमन्त्रस्य शुक्राचार्य ऋषिः, ऋणविमोचनमहागणपतिर्देवता, अनुष्टुप् छन्दः, ऋणविमोचनमहागणपतिप्रीत्यर्थे जपे विनियोगः॥
asya śrī-ṛṇa-vimochana-mahā-gaṇapati-stotra-mantrasya śukrāchārya ṛṣiḥ, ṛṇa-vimochana-mahā-gaṇapatir-devatā, anuṣṭup chandaḥ, ṛṇa-vimochana-mahā-gaṇapati-prītyarthe jape viniyogaḥ॥
Meaningविनियोग — इस श्रीऋणविमोचन महागणपति स्तोत्रमन्त्र के ऋषि शुक्राचार्य हैं, देवता ऋणविमोचन महागणपति हैं, छन्द अनुष्टुप् है; ऋणविमोचन महागणपति की प्रसन्नता के लिए जप में इसका विनियोग है।
oṁ smarāmi deva-deveśaṁ vakra-tuṇḍaṁ mahā-balam।
ॐ स्मरामि देवदेवेशं वक्रतुण्डं महाबलम्। षडक्षरं कृपासिन्धुं नमामि ऋणमुक्तये॥१॥
oṁ smarāmi deva-deveśaṁ vakra-tuṇḍaṁ mahā-balam। ṣaḍ-akṣaraṁ kṛpā-sindhuṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥1॥
Meaningॐ। देवों के देव ईश, वक्रतुण्ड, महाबली, षडक्षर मन्त्रस्वरूप, कृपा के सागर का मैं स्मरण करता हूँ — ऋण से मुक्ति के लिए उन्हें नमस्कार करता हूँ।
mahā-gaṇapatiṁ vande mahā-sattvaṁ mahā-balam।
महागणपतिं वन्दे महासत्त्वं महाबलम्। एकमेवाद्वितीयं तु नमामि ऋणमुक्तये॥२॥
mahā-gaṇapatiṁ vande mahā-sattvaṁ mahā-balam। ekam-evādvitīyaṁ tu namāmi ṛṇa-muktaye॥2॥
Meaningमहान् सत्त्व और महान् बल वाले, अद्वितीय एकमेव महागणपति की मैं वन्दना करता हूँ — ऋणमुक्ति के लिए उन्हें नमस्कार करता हूँ।
ekākṣaraṁ tv-eka-dantam-ekaṁ brahma sanātanam।
एकाक्षरं त्वेकदन्तमेकं ब्रह्म सनातनम्। महाविघ्नहरं देवं नमामि ऋणमुक्तये॥३॥
ekākṣaraṁ tv-eka-dantam-ekaṁ brahma sanātanam। mahā-vighna-haraṁ devaṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥3॥
Meaningएकाक्षर, एकदन्त, एकमात्र सनातन ब्रह्म, महाविघ्नों को हरने वाले देव को — ऋणमुक्ति के लिए मैं नमस्कार करता हूँ।
śuklāmbaraṁ śukla-varṇaṁ śukla-gandhānulepanam।
शुक्लाम्बरं शुक्लवर्णं शुक्लगन्धानुलेपनम्। सर्वशुक्लमयं देवं नमामि ऋणमुक्तये॥४॥
śuklāmbaraṁ śukla-varṇaṁ śukla-gandhānulepanam। sarva-śukla-mayaṁ devaṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥4॥
Meaningश्वेत वस्त्रधारी, श्वेत वर्ण, श्वेत गन्ध से अनुलिप्त, सर्वथा श्वेतमय देव को — ऋणमुक्ति के लिए नमस्कार करता हूँ।
raktāmbaraṁ rakta-varṇaṁ rakta-gandhānulepanam।
रक्ताम्बरं रक्तवर्णं रक्तगन्धानुलेपनम्। रक्तपुष्पैः पूज्यमानं नमामि ऋणमुक्तये॥५॥
raktāmbaraṁ rakta-varṇaṁ rakta-gandhānulepanam। rakta-puṣpaiḥ pūjyamānaṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥5॥
Meaningरक्त वस्त्रधारी, रक्त वर्ण, रक्त गन्ध से अनुलिप्त, रक्त पुष्पों से पूजित को — ऋणमुक्ति के लिए नमस्कार करता हूँ।
kṛṣṇāmbaraṁ kṛṣṇa-varṇaṁ kṛṣṇa-gandhānulepanam।
कृष्णाम्बरं कृष्णवर्णं कृष्णगन्धानुलेपनम्। कृष्णयज्ञोपवीतं च नमामि ऋणमुक्तये॥६॥
kṛṣṇāmbaraṁ kṛṣṇa-varṇaṁ kṛṣṇa-gandhānulepanam। kṛṣṇa-yajñopavītaṁ cha namāmi ṛṇa-muktaye॥6॥
Meaningकृष्ण वस्त्रधारी, कृष्ण वर्ण, कृष्ण गन्ध से अनुलिप्त, कृष्ण यज्ञोपवीतधारी को — ऋणमुक्ति के लिए नमस्कार करता हूँ।
pītāmbaraṁ pīta-varṇaṁ pīta-gandhānulepanam।
पीताम्बरं पीतवर्णं पीतगन्धानुलेपनम्। पीतपुष्पैः पूज्यमानं नमामि ऋणमुक्तये॥७॥
pītāmbaraṁ pīta-varṇaṁ pīta-gandhānulepanam। pīta-puṣpaiḥ pūjyamānaṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥7॥
Meaningपीत वस्त्रधारी, पीत वर्ण, पीत गन्ध से अनुलिप्त, पीत पुष्पों से पूजित को — ऋणमुक्ति के लिए नमस्कार करता हूँ।
sarvātmakaṁ sarva-varṇaṁ sarva-gandhānulepanam।
सर्वात्मकं सर्ववर्णं सर्वगन्धानुलेपनम्। सर्वपुष्पैः पूज्यमानं नमामि ऋणमुक्तये॥८॥
sarvātmakaṁ sarva-varṇaṁ sarva-gandhānulepanam। sarva-puṣpaiḥ pūjyamānaṁ namāmi ṛṇa-muktaye॥8॥
Meaningसर्वात्मक, सर्ववर्ण, समस्त गन्धों से अनुलिप्त, समस्त पुष्पों से पूजित को — ऋणमुक्ति के लिए नमस्कार करता हूँ।
etad ṛṇa-haraṁ stotraṁ tri-sandhyaṁ yaḥ paṭhen-naraḥ।
एतद् ऋणहरं स्तोत्रं त्रिसन्ध्यं यः पठेन्नरः। षण्मासाभ्यन्तरे तस्य ऋणच्छेदो न संशयः॥९॥
etad ṛṇa-haraṁ stotraṁ tri-sandhyaṁ yaḥ paṭhen-naraḥ। ṣaṇ-māsābhyantare tasya ṛṇa-chchhedo na saṁśayaḥ॥9॥
Meaningजो मनुष्य इस ऋणहर स्तोत्र का तीनों सन्ध्याओं में पाठ करता है, उसका छह मास के भीतर ऋण-विच्छेद हो जाता है, इसमें सन्देह नहीं।
sahasra-daśakaṁ kṛtvā ṛṇa-mukto dhanī bhavet।
सहस्रदशकं कृत्वा ऋणमुक्तो धनी भवेत्। ऋणविमोचनं नाम स्तोत्रमेतत् पठेन्नरः॥१०॥
sahasra-daśakaṁ kṛtvā ṛṇa-mukto dhanī bhavet। ṛṇa-vimochanaṁ nāma stotram-etat paṭhen-naraḥ॥10॥
Meaningदस हजार पाठ करने पर वह ऋणमुक्त होकर धनवान हो जाता है। मनुष्य को 'ऋणविमोचन' नामक इस स्तोत्र का पाठ करना चाहिए।
Word-by-Word Breakdown
Origin & History
Source: Rina-Vimochana Maha-Ganapati Stotram (traditional Ganapati stotra with viniyoga ascribed to Shukracharya)
Author: Traditional; the viniyoga ascribes its seership (rishi) to Shukracharya
Period: Classical / medieval Puranic-Tantric tradition
This stotra is preserved as a dedicated remedy (upaya) for those crushed by debt. Indian tradition treats debt ('rina') as a serious bondage — the scriptures speak of debts to the gods, sages and ancestors — and worship of the obstacle-remover Ganesha is held to dissolve such bonds. The viniyoga places it under the seership of Shukracharya, the preceptor of the asuras and lord of the wealth-giving planet Venus, framing it as a key that unlocks financial freedom. Its eight colour-forms culminate in the all-pervading 'sarvatmaka' Ganesha, after which the phalashruti boldly guarantees debt-clearance within six months of disciplined recitation.
Frequently Asked Questions
What is the Rinaharta / Rina Vimochana Ganapati Stotram for?▼
Who is the rishi of this stotra and why?▼
How many times should I chant it?▼
Why does the hymn describe Ganesha in different colours?▼
Ready to start chanting?
See Benefits & How to Chant →