આદિત્ય હૃદય સ્તોત્ર
आदित्य हृदय स्तोत्र in Gujarati · ગુજરાતી
✦ અર્થ
આદિત્ય હૃદય સ્તોત્ર એ સૂર્યદેવની સ્તુતિ છે જે મહર્ષિ અગસ્ત્યે લંકાના રણમેદાનમાં શ્રીરામને ત્યારે શીખવી જ્યારે તેઓ અજેય રાવણ સામે થાકીને ઊભા હતા (વાલ્મીકિ રામાયણ, યુદ્ધકાંડ). તે સૂર્યને સર્વ લોકના આત્મા, અંધકારના નાશક અને વિજયદાતા તરીકે વખાણે છે. તેનો પાઠ થાક, ભય અને ચિંતાનો નાશ કરી ઊર્જા, સાહસ અને વિજય આપનાર મનાય છે.
ઉત્પત્તિ અને કથા
Valmiki Ramayana, Yuddha Kanda (Book of War), Chapter 107 · Sage Valmiki (recorded); taught by Sage Agastya · Ancient (Treta Yuga traditionally; c. 500 BCE scholarly)
On the battlefield of Lanka, Lord Rama faced the mighty Ravana for the final confrontation. Exhausted from prolonged combat and seeing Ravana's seemingly invincible power, Rama stood deep in thought. At that critical moment, Sage Agastya descended from among the watching gods and revealed this ancient secret hymn — the Heart of the Sun (Aditya Hridayam). After Rama chanted it three times, he was filled with radiant energy, picked up his bow, and slew Ravana. The stotra thus represents the moment when divine knowledge transforms despair into certain victory.
✦ શાસ્ત્રોમાં કહ્યા પ્રમાણે
The central miracle of the Aditya Hridaya Stotra is its immediate effect on the battlefield. Lord Rama, who was exhausted, dispirited, and seemingly overpowered by Ravana, was completely transformed after chanting this hymn just three times. He radiated with the energy of the Sun itself and defeated the previously invincible Ravana. In modern times, devotees report remarkable recoveries from chronic illnesses, success in seemingly impossible situations, and the overcoming of deep depression through regular recitation of this stotra — mirroring Rama's transformation from despair to victory.
સાંભળતાં સાંભળતાં જપો
અર્થ સહિત સંપૂર્ણ પાઠ
કોઈપણ પંક્તિ અથવા ▶ બટન દબાવી સાંભળો
તતો યુદ્ધપરિશ્રાન્તં સમરે ચિન્તયા સ્થિતમ્ । રાવણં ચાગ્રતો દૃષ્ટ્વા યુદ્ધાય સમુપસ્થિતમ્ ॥
Tato yuddhaparishrantam samare chintaya sthitam Ravanam chagrato drishtva yuddhaya samupasthitam
અર્થ:तब युद्ध से थके, चिन्ता में खड़े राम को, और सामने युद्ध के लिए तैयार रावण को देखकर —
દૈવતૈશ્ચ સમાગમ્ય દ્રષ્ટુમભ્યાગતો રણમ્ । ઉપાગમ્યાબ્રવીદ્રામમગસ્ત્યો ભગવાનૃષિઃ ॥
Daivataishcha samagamya drashtumabhyagato ranam Upagamyabravidramamagastyo bhagavanrishih
અર્થ:— देवताओं के साथ युद्ध देखने आए भगवान अगस्त्य ने राम के पास जाकर कहा:
રામ રામ મહાબાહો શૃણુ ગુહ્યં સનાતનમ્ । યેન સર્વાનરીન્ વત્સ સમરે વિજયિષ્યસિ ॥
Rama rama mahabaho shrinu guhyam sanatanam Yena sarvanarin vatsa samare vijayishyasi
અર્થ:हे राम, महाबाहो राम! वह सनातन रहस्य सुनो, जिससे, हे वत्स, तुम युद्ध में समस्त शत्रुओं को जीतोगे।
આદિત્યહૃદયં પુણ્યં સર્વશત્રુવિનાશનમ્ । જયાવહં જપેન્નિત્યમક્ષય્યં પરમં શિવમ્ ॥
Adityahridayam punyam sarvashatruvinashanam Jayavaham japennityamakshayyam paramam shivam
અર્થ:यह पवित्र आदित्यहृदय समस्त शत्रुओं का नाशक और विजय देने वाला है; इसे नित्य जपो — यह अक्षय, परम और कल्याणकारी है।
સર્વમઙ્ગલમાઙ્ગલ્યં સર્વપાપપ્રણાશનમ્ । ચિન્તાશોકપ્રશમનમાયુર્વર્ધનમુત્તમમ્ ॥
Sarvamangalamangalyam sarvapapapranashanam Chintashokaprashamanamayurvardhanamuttamam
અર્થ:यह समस्त मंगलों का मंगल, सब पापों का नाशक, चिन्ता-शोक का शमन करने वाला और उत्तम आयुवर्धक है।
રશ્મિમન્તં સમુદ્યન્તં દેવાસુરનમસ્કૃતમ્ । પૂજયસ્વ વિવસ્વન્તં ભાસ્કરં ભુવનેશ્વરમ્ ॥
Rashmimantam samudyantam devasuranamaskritam Pujayasva vivasvantam bhaskaram bhuvaneshvaram
અર્થ:किरणों वाले, उदित होते, देव-असुरों से नमस्कृत, तेजस्वी विवस्वान, भास्कर, लोकों के पोषक की पूजा करो।
સર્વદેવાત્મકો હ્યેષ તેજસ્વી રશ્મિભાવનઃ । એષ દેવાસુરગણાંલ્લોકાન્ પાતિ ગભસ્તિભિઃ ॥
Sarvadevatmako hyesha tejasvi rashmibhavanah Esha devasuragananllokan pati gabhastibhih
અર્થ:यह सर्वदेवस्वरूप, तेजस्वी, किरणों से जगत् को भावित करने वाला है; यह अपनी किरणों से देव-असुरगणों और सब लोकों की रक्षा करता है।
એષ બ્રહ્મા ચ વિષ્ણુશ્ચ શિવઃ સ્કન્દઃ પ્રજાપતિઃ । મહેન્દ્રો ધનદઃ કાલો યમઃ સોમો હ્યપાં પતિઃ ॥
Esha brahma cha vishnushcha shivah skandah prajapatih Mahendro dhanadah kalo yamah somo hyapam patih
અર્થ:यही ब्रह्मा, विष्णु, शिव, स्कन्द और प्रजापति है; महेन्द्र, कुबेर, काल, यम, सोम (चन्द्र) और वरुण है।
પિતરો વસવઃ સાધ્યા હ્યશ્વિનૌ મરુતો મનુઃ । વાયુર્વહ્નિઃ પ્રજાપ્રાણ ઋતુકર્તા પ્રભાકરઃ ॥
Pitaro vasavah sadhya hyashvinau maruto manuh Vayurvahnih prajaprana ritukarta prabhakarah
અર્થ:यही पितर, वसु, साध्य, अश्विनीकुमार, मरुत और मनु है; वायु, अग्नि, प्राण, ऋतुओं का कर्ता और ज्योति का स्वामी है।
આદિત્યઃ સવિતા સૂર્યઃ ખગઃ પૂષા ગભસ્તિમાન્ । સુવર્ણસદૃશો ભાનુર્હિરણ્યરેતા દિવાકરઃ ॥
Adityah savita suryah khagah pusha gabhastiman Suvarnasadrisho bhanurhiranyareta divakarah
અર્થ:आदित्य, सविता, सूर्य, खग, पूषा, किरणमान; स्वर्ण-सा भानु, हिरण्यरेता, दिन का कर्ता है।
હરિદશ્વઃ સહસ્રાર્ચિઃ સપ્તસપ્તિર્મરીચિમાન્ । તિમિરોન્મથનઃ શમ્ભુસ્ત્વષ્ટા માર્તાણ્ડ અંશુમાન્ ॥
Haridashvah sahasrarchih saptasaptirmarichiman Timironmathanah shambhustvashta martanda amshuman
અર્થ:हरिदश्व, सहस्रकिरण, सप्ताश्व, मरीचिमान; अन्धकार का नाशक, शम्भु, त्वष्टा, मार्तण्ड, महातेजस्वी।
હિરણ્યગર્ભઃ શિશિરસ્તપનો ભાસ્કરો રવિઃ । અગ્નિગર્ભોઽદિતેઃ પુત્રઃ શઙ્ખઃ શિશિરનાશનઃ ॥
Hiranyagarbhah shishirastapano bhaskaro ravih Agnigarbhoditeh putrah shankhah shishiranashanah
અર્થ:हिरण्यगर्भ, शिशिर और तपन, भास्कर, रवि; अग्निगर्भ, अदिति-पुत्र, शंख-सा शुभ्र, शान्त।
વ્યોમનાથસ્તમોભેદી ઋગ્યજુઃસામપારગઃ । ઘનવૃષ્ટિરપાં મિત્રો વિન્ધ્યવીથીપ્લવઙ્ગમઃ ॥
Vyomanathastamobhedi rigyajuhsamaparagah Ghanavrishtirapam mitro vindhyavithiplavangamah
અર્થ:व्योमनाथ, तम का भेदक, ऋक्-यजुः-साम का पारगामी; घनवृष्टि करने वाला, जल का मित्र, विन्ध्यपथ पर तीव्र गति से चलने वाला।
આતપી મણ્ડલી મૃત્યુઃ પિઙ્ગલઃ સર્વતાપનઃ । કવિર્વિશ્વો મહાતેજા રક્તઃ સર્વભવોદ્ભવઃ ॥
Atapi mandali mrityuh pingalah sarvatapanah Kavirvishvo mahateja raktah sarvabhavodbhavah
અર્થ:आतपी, मण्डलाकार, मृत्यु, पिंगल, सर्वतापन; कवि, विश्व, महातेजा, रक्त, समस्त भूतों का उद्भव।
નક્ષત્રગ્રહતારાણામધિપો વિશ્વભાવનઃ । તેજસામપિ તેજસ્વી દ્વાદશાત્મન્નમોઽસ્તુ તે ॥
Nakshatragrahataranamadhipo vishvabhavanah Tejasamapi tejasvi dvadashatmannamostu te
અર્થ:नक्षत्र-ग्रह-ताराओं का अधिपति, विश्व का उद्भावक; तेजों का भी तेज — हे द्वादशात्मन्! तुम्हें नमस्कार।
નમઃ પૂર્વાય ગિરયે પશ્ચિમાયાદ્રયે નમઃ । જ્યોતિર્ગણાનાં પતયે દિનાધિપતયે નમઃ ॥
Namah purvaya giraye pashchimayadraye namah Jyotirgananam pataye dinadhipataye namah
અર્થ:पूर्व पर्वत (उदय) को नमस्कार, पश्चिम पर्वत (अस्त) को नमस्कार; ज्योतिर्गणों के स्वामी, दिन के अधिपति को नमस्कार।
જયાય જયભદ્રાય હર્યશ્વાય નમો નમઃ । નમો નમઃ સહસ્રાંશો આદિત્યાય નમો નમઃ ॥
Jayaya jayabhadraya haryashvaya namo namah Namo namah sahasramsho adityaya namo namah
અર્થ:जय और शुभ जय देने वाले, हरिदश्व को बारम्बार नमस्कार; हे सहस्रकिरण आदित्य, बारम्बार नमस्कार।
નમ ઉગ્રાય વીરાય સારઙ્ગાય નમો નમઃ । નમઃ પદ્મપ્રબોધાય માર્તાણ્ડાય નમો નમઃ ॥
Nama ugraya viraya sarangaya namo namah Namah padmaprabodhaya martandaya namo namah
અર્થ:उग्र, वीर और सारंग को बारम्बार नमस्कार; कमल को जगाने वाले मार्तण्ड को बारम्बार नमस्कार।
બ્રહ્મેશાનાચ્યુતેશાય સૂર્યાયાદિત્યવર્ચસે । ભાસ્વતે સર્વભક્ષાય રૌદ્રાય વપુષે નમઃ ॥
Brahmeshanachyuteshaya suryayadityavarchase Bhasvate sarvabhakshaya raudraya vapushe namah
અર્થ:ब्रह्मा-ईशान-अच्युत स्वरूप, आदित्य-तेज वाले सूर्य को, भास्वान, सर्वभक्षी, रौद्र रूप को नमस्कार।
તમોઘ્નાય હિમઘ્નાય શત્રુઘ્નાયામિતાત્મને । કૃતઘ્નઘ્નાય દેવાય જ્યોતિષાં પતયે નમઃ ॥
Tamoghnaya himaghnaya shatrughnayamitatmane Kritaghnaghnaya devaya jyotisham pataye namah
અર્થ:तम, हिम और शत्रु के नाशक, अमित आत्मा वाले; कृतघ्नों के नाशक, देव, ज्योतियों के स्वामी को नमस्कार।
તપ્તચામીકરાભાય વહ્નયે વિશ્વકર્મણે । નમસ્તમોઽભિનિઘ્નાય રુચયે લોકસાક્ષિણે ॥
Taptachamikarabhaya vahnaye vishvakarmane Namastamobhinighnaya ruchaye lokasakshine
અર્થ:तप्त स्वर्ण-सी कान्ति वाले, अग्नि, विश्वकर्मा; तम के नाशक, कान्तिस्वरूप, लोकसाक्षी को नमस्कार।
નાશયત્યેષ વૈ ભૂતં તદેવ સૃજતિ પ્રભુઃ । પાયત્યેષ તપત્યેષ વર્ષત્યેષ ગભસ્તિભિઃ ॥
Nashayatyesha vai bhutam tadeva srijati prabhuh Payatyesha tapatyesha varshatyesha gabhastibhih
અર્થ:यह प्रभु समस्त भूतों का नाश करता और पुनः उन्हें रचता है; यही जल को सोखता, तपाता और किरणों से वर्षा करता है।
એષ સુપ્તેષુ જાગર્તિ ભૂતેષુ પરિનિષ્ઠિતઃ । એષ એવાગ્નિહોત્રં ચ ફલં ચૈવાગ્નિહોત્રિણામ્ ॥
Esha supteshu jagarti bhuteshu parinishthitah Esha evagnihotram cha phalam chaivagnihotrinam
અર્થ:यह सोए हुए प्राणियों में जागता रहता है, सबमें स्थित; यही अग्निहोत्र, उसका फल और अग्नि का यज्ञ है।
વેદાશ્ચ ક્રતવશ્ચૈવ ક્રતૂનાં ફલમેવ ચ । યાનિ કૃત્યાનિ લોકેષુ સર્વ એષ રવિઃ પ્રભુઃ ॥
Vedashcha kratavashchaiva kratunam phalameva cha Yani krityani lokeshu sarva esha ravih prabhuh
અર્થ:यही वेद, यज्ञ और यज्ञों का फल है; लोकों में जो भी कृत्य हैं, सब यही रवि है।
એનમાપત્સુ કૃચ્છ્રેષુ કાન્તારેષુ ભયેષુ ચ । કીર્તયન્ પુરુષઃ કશ્ચિન્નાવસીદતિ રાઘવ ॥
Enamapatsu krichchhreshu kantareshu bhayeshu cha Kirtayan purushah kashchinnavasidati raghava
અર્થ:आपत्ति, संकट, वन और भय में जो कोई इस सूर्य का कीर्तन करता है, वह कभी दुःखी नहीं होता।
પૂજયસ્વૈનમેકાગ્રો દેવદેવં જગત્પતિમ્ । એતત્ત્રિગુણિતં જપ્ત્વા યુદ્ધેષુ વિજયિષ્યસિ ॥
Pujayasvainamekagro devadevam jagatpatim Etattrigunitam japtva yuddheshu vijayishyasi
અર્થ:एकाग्र होकर इस देवाधिदेव, जगत्पति की पूजा करो; इसे तीन बार जपकर तुम युद्ध में विजयी होगे।
અસ્મિન્ ક્ષણે મહાબાહો રાવણં ત્વં વધિષ્યસિ । એવમુક્ત્વા તદાઽગસ્ત્યો જગામ ચ યથાગતમ્ ॥
Asmin kshane mahabaho ravanam tvam vadhishyasi Evamuktva tadagastyo jagama cha yathagatam
અર્થ:हे महाबाहो! इसी क्षण तुम रावण का वध करोगे। ऐसा कहकर अगस्त्य जैसे आए थे वैसे चले गए।
એતચ્છ્રુત્વા મહાતેજા નષ્ટશોકોઽભવત્તદા । ધારયામાસ સુપ્રીતો રાઘવઃ પ્રયતાત્મવાન્ ॥
Etachchhrutva mahateja nashtashokobhavattada Dharayamasa suprito raghavah prayatatmavan
અર્થ:यह सुनकर महातेजस्वी राघव शोकरहित हो गए; अत्यन्त प्रसन्न होकर उन्होंने इसे मन में धारण किया।
આદિત્યં પ્રેક્ષ્ય જપ્ત્વા તુ પરં હર્ષમવાપ્તવાન્ । ત્રિરાચમ્ય શુચિર્ભૂત્વા ધનુરાદાય વીર્યવાન્ ॥
Adityam prekshya japtva tu param harshamavaptavan Trirachamya shuchirbhutva dhanuradaya viryavan
અર્થ:सूर्य की ओर देखकर और जप करके उन्होंने परम हर्ष पाया; तीन बार आचमन कर, शुद्ध होकर धनुष उठाया।
રાવણં પ્રેક્ષ્ય હૃષ્ટાત્મા યુદ્ધાય સમુપાગમત્ । સર્વયત્નેન મહતા વધે તસ્ય ધૃતોઽભવત્ ॥
Ravanam prekshya hrishtatma yuddhaya samupagamat Sarvayatnena mahata vadhe tasya dhritobhavat
અર્થ:प्रसन्नचित्त होकर रावण को देख वे युद्ध के लिए आगे बढ़े; पूरे प्रयत्न से उसके वध का संकल्प किया।
અથ રવિરવદન્નિરીક્ષ્ય રામં મુદિતમનાઃ પરમં પ્રહૃષ્યમાણઃ । નિશિચરપતિસઙ્ક્ષયં વિદિત્વા સુરગણમધ્યગતો વચસ્ત્વરેતિ ॥
Atha raviravadannirikshya ramam Muditamanah paramam prahrishyamanah Nishicharapatisankshayam viditva Suraganamadhyagato vachastvareti
અર્થ:तब सूर्य ने अत्यन्त प्रसन्न मन से राम की ओर देखकर, रावण के संहार को निकट जानकर कहा — 'शीघ्रता करो!'
શબ્દ-શબ્દ અર્થ
ઉચ્ચારણ સાંભળવા કોઈપણ શબ્દ પર ક્લિક કરો
आदित्य हृदय स्तोत्र પાઠના લાભ
Destroys all enemies and obstacles as promised by Sage Agastya to Lord Rama
Grants victory in all endeavors and competitions
Removes worry, grief, and mental anxiety
Increases life span and promotes physical health
Purifies the mind and destroys all sins
Provides courage and strength in times of fear and danger
Cures diseases related to the Sun — eyes, heart, and bones
Brings fame, success, and leadership qualities
आदित्य हृदय स्तोत्र જપ વિધિ
Stand facing the rising Sun with folded hands. Recite the stotra with devotion and concentration. Ideally offer water (arghya) to the Sun before beginning. The stotra can be recited three times for maximum benefit. It is especially recommended before any major challenge, examination, or difficult situation — just as Agastya taught it to Rama before his final battle.
વારંવાર પુછાતા પ્રશ્નો
આ પણ વાંચો
ॐ
સંપૂર્ણ आदित्य हृदय स्तोत्र શ્લોક-શ્લોક અર્થ સહિત વાંચો, અથવા વધુ પવિત્ર પાઠ જુઓ