ભજ ગોવિન્દમ્
भज गोविन्दम् in Gujarati · ગુજરાતી
ઉત્પત્તિ અને કથા
Composed independently by Adi Shankaracharya · Adi Shankaracharya · 8th century CE (circa 788-820)
According to tradition, Shankaracharya was walking through the streets of Varanasi (Kashi) with his disciples when he saw an aged scholar laboriously memorizing Panini's Sanskrit grammar rules. Moved by compassion, Shankaracharya spontaneously composed 'Bhaja Govindam' — urging the old man that grammar rules would not save him at the hour of death and that he should instead turn his mind to God. Each of his 14 disciples then added one verse, making it a collective composition. The work is also called 'Moha Mudgara' — the hammer that shatters delusion.
✦ શાસ્ત્રોમાં કહ્યા પ્રમાણે
Shankaracharya himself demonstrated the teaching of Bhaja Govindam through his life. Despite dying at age 32, he established four mathas (monasteries) across India, wrote commentaries on the Upanishads, Brahma Sutras and Bhagavad Gita, composed dozens of devotional hymns, and defeated every philosophical opponent in debate. His life proves that one who worships Govinda (turns to the Divine) accomplishes more in a short life than those who spend decades in material pursuits.
સાંભળતાં સાંભળતાં જપો
અર્થ સહિત સંપૂર્ણ પાઠ
કોઈપણ પંક્તિ અથવા ▶ બટન દબાવી સાંભળો
ભજ ગોવિન્દં ભજ ગોવિન્દં ગોવિન્દં ભજ મૂઢમતે । સમ્પ્રાપ્તે સન્નિહિતે કાલે નહિ નહિ રક્ષતિ ડુકૃઞ્કરણે ॥
Bhaja govindam bhaja govindam govindam bhaja mudhamate Samprapte sannihite kale nahi nahi rakshati dukrinkarane
અર્થ:गोविन्द को भजो, गोविन्द को भजो, गोविन्द को भजो, हे मूढ़ बुद्धि! जब मृत्यु का नियत समय निकट आ जाएगा, तब व्याकरण के नियम ('डुकृञ्करणे') तुम्हारी तनिक भी रक्षा नहीं करेंगे।
મૂઢ જહીહિ ધનાગમતૃષ્ણાં કુરુ સદ્બુદ્ધિં મનસિ વિતૃષ્ણામ્ । યલ્લભસે નિજકર્મોપાત્તં વિત્તં તેન વિનોદય ચિત્તમ્ ॥
Mudha jahihi dhanagamatrishnam kuru sadbuddhim manasi vitrishnam Yallabhase nijakarmopattam vittam tena vinodaya chittam
અર્થ:हे मूढ़! धन कमाने की तृष्णा त्याग दे; मन में तृष्णारहित सद्बुद्धि धारण कर। अपने सत्कर्म से जो भी प्राप्त हो, उसी से अपने चित्त को सन्तुष्ट रख।
નારીસ્તનભર નાભીદેશં દૃષ્ટ્વા મા ગા મોહાવેશમ્ । એતન્માંસવસાદિવિકારં મનસિ વિચિન્તય વારં વારમ્ ॥
Naristanabhara nabhidesham drishtva ma ga mohavesham Etanmamsavasadivikaram manasi vichintaya varam varam
અર્થ:स्त्री के शरीर को देखकर मोह और आवेश में मत पड़; बार-बार मन में विचार कर कि यह तो मांस, चर्बी आदि का ही विकार है।
નલિનીદલ ગતજલમતિતરલં તદ્વજ્જીવિતમતિશય ચપલમ્ । વિદ્ધિ વ્યાધ્યભિમાનગ્રસ્તં લોકં શોકહતં ચ સમસ્તમ્ ॥
Nalinidala gatajalamatitaralam tadvajjivitamatishaya chapalam Viddhi vyadhyabhimanagrastam lokam shokahatam cha samastam
અર્થ:कमल के पत्ते पर पड़ी जल की बूँद के समान जीवन अत्यन्त चंचल है। जान ले कि यह समस्त संसार रोग, अभिमान और शोक से ग्रस्त है।
યાવદ્વિત્તોપાર્જનસક્તઃ તાવન્નિજપરિવારો રક્તઃ । પશ્ચાજ્જીવતિ જર્જરદેહે વાર્તાં કોઽપિ ન પૃચ્છતિ ગેહે ॥
Yavadvittoparjanasaktah tavannijaparivaro raktah Pashchajjivati jarjaradehe vartam kopi na prichchhati gehe
અર્થ:जब तक तू धन कमाने में समर्थ है, तभी तक तेरा परिवार तुझसे स्नेह रखता है; बाद में जब शरीर जर्जर हो जाता है, तब घर में कोई तेरा हाल तक नहीं पूछता।
યાવત્પવનો નિવસતિ દેહે તાવત્પૃચ્છતિ કુશલં ગેહે । ગતવતિ વાયૌ દેહાપાયે ભાર્યા બિભ્યતિ તસ્મિન્કાયે ॥
Yavatpavano nivasati dehe tavatprichchhati kushalam gehe Gatavati vayau dehapaye bharya bibhyati tasminkaye
અર્થ:जब तक देह में प्राण-वायु है, तभी तक घर में लोग कुशल पूछते हैं; प्राण निकल जाने और देह के नष्ट होने पर, उसी शरीर से पत्नी भी डरने लगती है।
બાલસ્તાવત્ક્રીડાસક્તઃ તરુણસ્તાવત્તરુણીસક્તઃ । વૃદ્ધસ્તાવચ્ચિન્તાસક્તઃ પરમે બ્રહ્મણિ કોઽપિ ન સક્તઃ ॥
Balastavatkridasaktah tarunastavattarunisaktah Vriddhastavachchintasaktah parame brahmani kopi na saktah
અર્થ:बालक खेल में लगा है, युवक युवती में आसक्त है, वृद्ध चिन्ता में डूबा है — पर परब्रह्म में, हाय, कोई भी आसक्त नहीं है।
કા તે કાન્તા કસ્તે પુત્રઃ સંસારોઽયમતીવ વિચિત્રઃ । કસ્ય ત્વં કઃ કુત આયાતઃ તત્ત્વં ચિન્તય તદિહ ભ્રાતઃ ॥
Ka te kanta kaste putrah samsaroyamativa vichitrah Kasya tvam kah kuta ayatah tattvam chintaya tadiha bhratah
અર્થ:तेरी पत्नी कौन? तेरा पुत्र कौन? यह संसार अत्यन्त विचित्र है। तू किसका है? कहाँ से आया है? हे भाई! इस तत्त्व का यहाँ विचार कर।
સત્સઙ્ગત્વે નિસ્સઙ્ગત્વં નિસ્સઙ્ગત્વે નિર્મોહત્વમ્ । નિર્મોહત્વે નિશ્ચલતત્ત્વં નિશ્ચલતત્ત્વે જીવન્મુક્તિઃ ॥
Satsangatve nissangatvam nissangatve nirmohatvam Nirmohatve nishchalatattvam nishchalatattve jivanmuktih
અર્થ:सत्संग से निःसंगता आती है; निःसंगता से निर्मोहता; निर्मोहता से निश्चल तत्त्व; और निश्चल तत्त्व से जीवन्मुक्ति प्राप्त होती है।
વયસિ ગતે કઃ કામવિકારઃ શુષ્કે નીરે કઃ કાસારઃ । ક્ષીણે વિત્તે કઃ પરિવારઃ જ્ઞાતે તત્ત્વે કઃ સંસારઃ ॥
Vayasi gate kah kamavikarah shushke nire kah kasarah Kshine vitte kah parivarah jnate tattve kah samsarah
અર્થ:यौवन बीत जाने पर कामविकार कहाँ? जल सूख जाने पर सरोवर कहाँ? धन क्षीण होने पर परिवार कहाँ? तत्त्वज्ञान हो जाने पर संसार कहाँ?
મા કુરુ ધન યૌવન ગર્વં હરતિ નિમેષાત્કાલઃ સર્વમ્ । માયામયમિદમખિલં હિત્વા બ્રહ્મપદં ત્વં પ્રવિશ વિદિત્વા ॥
Ma kuru dhana yauvana garvam harati nimeshatkalah sarvam Mayamayamidamakhilam hitva brahmapadam tvam pravisha viditva
અર્થ:धन, जन और यौवन का गर्व मत कर; काल क्षण भर में इन सबको हर लेता है। इस समस्त मायामय जगत् को त्यागकर, ब्रह्मपद को जानकर उसमें प्रवेश कर।
દિનયામિન્યૌ સાયં પ્રાતઃ શિશિરવસન્તૌ પુનરાયાતઃ । કાલઃ ક્રીડતિ ગચ્છત્યાયુઃ તદપિ ન મુઞ્ચત્યાશાવાયુઃ ॥
Dinayaminyau sayam pratah shishiravasantau punarayatah Kalah kridati gachchhatyayuh tadapi na munchatyashavayuh
અર્થ:दिन-रात, सायं-प्रातः, शिशिर-वसन्त बार-बार आते-जाते हैं; काल क्रीड़ा करता है, आयु बीतती जाती है — फिर भी आशा-रूपी वायु नहीं छोड़ती।
કા તે કાન્તા ધનગતચિન્તા વાતુલ કિં તવ નાસ્તિ નિયન્તા । ત્રિજગતિ સજ્જનસઙ્ગતિરેકા ભવતિ ભવાર્ણવતરણે નૌકા ॥
Ka te kanta dhanagatachinta vatula kim tava nasti niyanta Trijagati sajjanasangatireka bhavati bhavarnavatarane nauka
અર્થ:हे बावले! पत्नी और धन की यह चिन्ता क्यों? क्या तेरा कोई नियन्ता (मार्गदर्शक) नहीं? तीनों लोकों में सत्संगति ही एकमात्र नौका है जो भवसागर से पार उतारती है।
દ્વાદશ મઞ્જરિકાભિરશેષઃ કથિતો વૈયાકરણસ્યૈષઃ । ઉપદેશોઽભૂદ્વિદ્યા નિપુણૈઃ શ્રીમચ્છઙ્કર ભગવચ્છરણૈઃ ॥
Dvadasha manjarikabhirasheshah kathito vaiyakaranasyaishah Upadeshobhudvidya nipunaih shrimachchhankara bhagavachchharanaih
અર્થ:बारह श्लोकों (द्वादश-मञ्जरिका) में कहा गया यह सम्पूर्ण उपदेश, विद्या में निपुण श्रीमद् भगवान् शंकराचार्य के चरणों द्वारा (उस) वैयाकरण को दिया गया।
જટિલો મુણ્ડી લુઞ્છિતકેશઃ કાષાયામ્બર બહુકૃતવેષઃ । પશ્યન્નપિ ચ ન પશ્યતિ મૂઢઃ ઉદરનિમિત્તં બહુકૃતવેષઃ ॥
Jatilo mundi lunchhitakeshah kashayambara bahukritaveshah Pashyannapi cha na pashyati mudhah udaranimittam bahukritaveshah
અર્થ:कोई जटाधारी, कोई मुण्डित, कोई केश-लुञ्चित, कोई काषाय वस्त्रों में अनेक वेष धारण किए — मूढ़ देखते हुए भी नहीं देखता; ये अनेक वेष केवल पेट के लिए हैं।
અઙ્ગં ગલિતં પલિતં મુણ્ડં દશનવિહીનં જાતં તુણ્ડમ્ । વૃદ્ધો યાતિ ગૃહીત્વા દણ્ડં તદપિ ન મુઞ્ચત્યાશાપિણ્ડમ્ ॥
Angam galitam palitam mundam dashanavihinam jatam tundam Vriddho yati grihitva dandam tadapi na munchatyashapindam
અર્થ:अंग शिथिल, सिर श्वेत, मुख दन्तहीन हो गया; वृद्ध हाथ में लाठी लेकर चलता है — फिर भी वह आशा का पिण्ड नहीं छोड़ता।
અગ્રે વહ્નિઃ પૃષ્ઠે ભાનુઃ રાત્રૌ ચુબુક સમર્પિત જાનુઃ । કરતલ ભિક્ષસ્તરુતલવાસઃ તદપિ ન મુઞ્ચત્યાશાપાશઃ ॥
Agre vahnih prishthe bhanuh ratrau chubuka samarpita januh Karatala bhikshastarutalavasah tadapi na munchatyashapashah
અર્થ:आगे आग, पीठ पीछे सूर्य की धूप; रात में घुटनों को ठोड़ी से लगाए बैठा; हथेली में भिक्षा, वृक्ष के नीचे निवास — फिर भी आशा का फंदा नहीं छूटता।
કુરુતે ગઙ્ગાસાગરગમનં વ્રત પરિપાલનમથવા દાનમ્ । જ્ઞાનવિહીનઃ સર્વમતેન ભજતિ ન મુક્તિં જન્મશતેન ॥
Kurute gangasagaragamanam vrata paripalanamathava danam Jnanavihinah sarvamatena bhajati na muktim janmashatena
અર્થ:कोई गंगासागर की यात्रा करे, व्रत पाले अथवा दान दे — फिर भी ज्ञान से रहित होने पर, समस्त मतों के अनुसार, सौ जन्मों में भी मुक्ति नहीं पाता।
સુરમન્દિર નિવાસઃ શય્યા ભૂતલમજિનં વાસઃ । સર્વ પરિગ્રહ ભોગત્યાગઃ કસ્ય સુખં ન કરોતિ વિરાગઃ ॥
Suramandira nivasah shayya bhutalamajinam vasah Sarva parigraha bhogatyagah kasya sukham na karoti viragah
અર્થ:देव-मन्दिर में निवास, शय्या के रूप में भूमि, वस्त्र के रूप में मृगचर्म — समस्त परिग्रह और भोग का त्याग: ऐसा वैराग्य किसे सुख नहीं देता?
યોગરતો વા ભોગરતો વા સઙ્ગરતો વા સઙ્ગવિહીનઃ । યસ્ય બ્રહ્મણિ રમતે ચિત્તં નન્દતિ નન્દતિ નન્દત્યેવ ॥
Yogarato va bhogarato va sangarato va sangavihinah Yasya brahmani ramate chittam nandati nandati nandatyeva
અર્થ:योग में रत हो या भोग में, संग में हो या संगरहित — जिसका चित्त ब्रह्म में रमता है, वही आनन्दित होता है, आनन्दित होता है, सचमुच आनन्दित होता है।
ભગવદ્ગીતા કિઞ્ચિદધીતા ગઙ્ગાજલ લવકણિકા પીતા । સકૃદપિ યેન મુરારિસમર્ચા ક્રિયતે તસ્ય યમેન ન ચર્ચા ॥
Bhagavadgita kinchidadhita gangajala lavakanika pita Sakridapi yena murarisamarcha kriyate tasya yamena na charcha
અર્થ:जिसने भगवद्गीता का थोड़ा भी अध्ययन किया, गंगाजल की एक बूँद भी पी, और एक बार भी मुरारि की अर्चना की — उससे यम (मृत्यु) कोई विवाद नहीं करता।
પુનરપિ જનનં પુનરપિ મરણં પુનરપિ જનનીજઠરે શયનમ્ । ઇહ સંસારે બહુદુસ્તારે કૃપયાઽપારે પાહિ મુરારે ॥
Punarapi jananam punarapi maranam punarapi jananijathare shayanam Iha samsare bahudustare kripayapare pahi murare
અર્થ:फिर जन्म, फिर मृत्यु, फिर माता के गर्भ में शयन — यह संसार पार करना अत्यन्त कठिन है। हे मुरारे! अपनी अपार कृपा से मेरी रक्षा कीजिए।
રથ્યાચર્પટ વિરચિત કન્થઃ પુણ્યાપુણ્ય વિવર્જિત પન્થઃ । યોગી યોગનિયોજિત ચિત્તઃ રમતે બાલોન્મત્તવદેવ ॥
Rathyacharpata virachita kanthah punyapunya vivarjita panthah Yogi yoganiyojita chittah ramate balonmattavadeva
અર્થ:गली के चिथड़ों से बनी गुदड़ी पहने, पुण्य-पाप से परे मार्ग पर चलते हुए, योग में चित्त लगाए योगी बालक अथवा उन्मत्त के समान विचरता है।
કસ્ત્વં કોઽહં કુત આયાતઃ કા મે જનની કો મે તાતઃ । ઇતિ પરિભાવય સર્વમસારં વિશ્વં ત્યક્ત્વા સ્વપ્નવિચારમ્ ॥
Kastvam koham kuta ayatah ka me janani ko me tatah Iti paribhavaya sarvamasaram vishvam tyaktva svapnavicharam
અર્થ:तू कौन है? मैं कौन हूँ? कहाँ से आया हूँ? मेरी माता कौन, पिता कौन? इस प्रकार विचार कर, और इस समस्त संसार को स्वप्न-सा असार जानकर त्याग दे।
ત્વયિ મયિ ચાન્યત્રૈકો વિષ્ણુઃ વ્યર્થં કુપ્યસિ મય્યસહિષ્ણુઃ । ભવ સમચિત્તઃ સર્વત્ર ત્વં વાઞ્છસ્યચિરાદ્યદિ વિષ્ણુત્વમ્ ॥
Tvayi mayi chanyatraiko vishnuh vyartham kupyasi mayyasahishnuh Bhava samachittah sarvatra tvam vanchhasyachiradyadi vishnutvam
અર્થ:तुझमें, मुझमें और सर्वत्र एक ही विष्णु हैं। तू व्यर्थ ही असहिष्णु होकर मुझ पर क्रोध करता है। यदि शीघ्र विष्णुत्व पाना चाहता है तो सर्वत्र समचित्त हो जा।
શત્રૌ મિત્રે પુત્રે બન્ધૌ મા કુરુ યત્નં વિગ્રહસન્ધૌ । સર્વસ્મિન્નપિ પશ્યાત્માનં સર્વત્રોત્સૃજ ભેદાજ્ઞાનમ્ ॥
Shatrau mitre putre bandhau ma kuru yatnam vigrahasandhau Sarvasminnapi pashyatmanam sarvatrotsrija bhedajnanam
અર્થ:शत्रु, मित्र, पुत्र या बन्धु से विग्रह या सन्धि का प्रयत्न मत कर। सबमें आत्मा को देखकर, सर्वत्र भेद के अज्ञान को त्याग दे।
કામં ક્રોધં લોભં મોહં ત્યક્ત્વાઽઽત્માનં પશ્યતિ સોઽહમ્ । આત્મજ્ઞાનવિહીના મૂઢાઃ તે પચ્યન્તે નરકનિગૂઢાઃ ॥
Kamam krodham lobham moham tyaktvatmanam pashyati soham Atmajnanavihina mudhah te pachyante narakanigudhah
અર્થ:काम, क्रोध, लोभ और मोह को त्यागकर मनुष्य आत्मा को 'सोऽहम्' रूप में देखता है। आत्मज्ञान से रहित मूढ़ नरकों में गुप्त रूप से पीड़ित किए जाते हैं।
ગેયં ગીતા નામસહસ્રં ધ્યેયં શ્રીપતિ રૂપમજસ્રમ્ । નેયં સજ્જન સઙ્ગે ચિત્તં દેયં દીનજનાય ચ વિત્તમ્ ॥
Geyam gita namasahasram dhyeyam shripati rupamajasram Neyam sajjana sange chittam deyam dinajanaya cha vittam
અર્થ:गीता और (विष्णु-)सहस्रनाम गाने योग्य हैं; श्रीपति के रूप का निरन्तर ध्यान करना चाहिए; चित्त को सत्संग में लगाना चाहिए; और धन दीन-जनों को देना चाहिए।
સુખતઃ ક્રિયતે કામાભોગઃ પશ્ચાદન્ત શરીરે રોગઃ । યદ્યપિ લોકે મરણં શરણં તદપિ ન મુઞ્ચતિ પાપાચરણમ્ ॥
Sukhatah kriyate kamabhogah pashchadanta sharire rogah Yadyapi loke maranam sharanam tadapi na munchati papacharanam
અર્થ:सुखपूर्वक भोग किया जाता है — पर बाद में, हाय! शरीर में रोग लग जाता है। यद्यपि संसार में मरण ही सबका अन्त है, फिर भी मनुष्य पापाचरण नहीं छोड़ता।
અર્થમનર્થં ભાવય નિત્યં નાસ્તિતતઃ સુખલેશઃ સત્યમ્ । પુત્રાદપિ ધનભાજાં ભીતિઃ સર્વત્રૈષા વિહિતા રીતિઃ ॥
Arthamanartham bhavaya nityam nastitatah sukhaleshah satyam Putradapi dhanabhajam bhitih sarvatraisha vihita ritih
અર્થ:सदा विचार कर कि धन अनर्थकारी है; सत्य तो यह है कि उसमें सुख का लेश भी नहीं। धनवानों को अपने पुत्र से भी भय रहता है — सर्वत्र यही रीति है।
પ્રાણાયામં પ્રત્યાહારં નિત્યાનિત્ય વિવેકવિચારમ્ । જાપ્યસમેતસમાધિવિધાનં કુર્વવધાનં મહદવધાનમ્ ॥
Pranayamam pratyaharam nityanitya vivekavicharam Japyasametasamadhividhanam kurvavadhanam mahadavadhanam
અર્થ:प्राणायाम, प्रत्याहार, नित्य-अनित्य का विवेक-विचार, और जप-सहित समाधि का अनुष्ठान — इन्हें बड़ी सावधानी से, बड़ी एकाग्रता से कर।
ગુરુચરણામ્બુજ નિર્ભરભક્તઃ સંસારાદચિરાદ્ભવ મુક્તઃ । સેન્દ્રિયમાનસ નિયમાદેવં દ્રક્ષ્યસિ નિજહૃદયસ્થં દેવમ્ ॥
Gurucharanambuja nirbharabhaktah samsaradachiradbhava muktah Sendriyamanasa niyamadevam drakshyasi nijahridayastham devam
અર્થ:गुरु के चरण-कमलों में पूर्ण भक्ति रखने वाला बनकर संसार से शीघ्र मुक्त हो जा। इस प्रकार इन्द्रिय और मन के संयम से तू अपने हृदय में स्थित देव का दर्शन करेगा।
મૂઢઃ કશ્ચન વૈયાકરણો ડુઃકૃઙ્કરણાધ્યયનધુરીણઃ । શ્રીમચ્છઙ્કર ભગવચ્છિષ્યૈઃ બોધિત આસીચ્છોધિત કરણઃ ॥
Mudhah kashchana vaiyakarano duhkrinkaranadhyayanadhurinah Shrimachchhankara bhagavachchhishyaih bodhita asichchhodhita karanah
અર્થ:कोई मूढ़ वैयाकरण व्याकरण के नियमों ('डुकृङ्करण') के अध्ययन में लीन था; श्रीमद् भगवान् शंकराचार्य के शिष्यों ने उसे समझाकर उसकी बुद्धि शुद्ध (सही) कर दी।
ભજ ગોવિન્દં ભજ ગોવિન્દં ગોવિન્દં ભજ મૂઢમતે । નામસ્મરણાદન્યમુપાયં નહિ પશ્યામો ભવતરણે ॥
Bhaja govindam bhaja govindam govindam bhaja mudhamate Namasmaranadanyamupayam nahi pashyamo bhavatarane
અર્થ:गोविन्द को भजो, गोविन्द को भजो, गोविन्द को भजो, हे मूढ़ बुद्धि! भवसागर से पार होने के लिए, नाम-स्मरण के अतिरिक्त हम कोई और उपाय नहीं देखते।
શબ્દ-શબ્દ અર્થ
ઉચ્ચારણ સાંભળવા કોઈપણ શબ્દ પર ક્લિક કરો
भज गोविन्दम् પાઠના લાભ
Profound wake-up call for the mind lost in material pursuits
Cultivates vairagya (detachment) — the foundation of spiritual progress
Written by Adi Shankaracharya — the greatest philosopher-sage of India
Each verse is a complete meditation on the nature of life and death
Frees the mind from attachment to wealth, body and relationships
One of the most quoted philosophical texts in all of Hinduism
भज गोविन्दम् જપ વિધિ
Bhaja Govindam is best read slowly, contemplating each verse deeply. It is not a mantra for rapid repetition but a philosophical meditation. Read one verse, close your eyes, and let its meaning penetrate. It is traditionally chanted in groups during satsang. The refrain 'Bhaja Govindam' should be felt as a direct call from the guru to your own wandering mind.
વારંવાર પુછાતા પ્રશ્નો
આ પણ વાંચો
ॐ
સંપૂર્ણ भज गोविन्दम् શ્લોક-શ્લોક અર્થ સહિત વાંચો, અથવા વધુ પવિત્ર પાઠ જુઓ